Coworking har onekligen blivit en global trend, men dess rötter är mer komplexa och intressanta än man kanske först tror. Visst, de senaste åren har kontorsformen exploderat i popularitet, men fröet såddes faktiskt redan på 90-talet. Då började de första ”hackerspaces” poppa upp, platser där programmerare och teknikentusiaster samlades för att dela resurser, kunskap och idéer. Tänk dig ett slags digitalt hantverkskollektiv, fast med datorer och kod istället för hammare och spik.
Men det var först 2005 som coworking, som vi känner det idag, tog form. Brad Neuberg, en amerikansk programmerare, kände sig frustrerad över den isolering som frilanslivet innebar och längtade efter den sociala och kreativa energin på ett kontor. Lösningen? Han skapade ”Hat Factory” i San Francisco, ett kombinerat kontor och community som erbjöd både frihet och gemenskap.
Från ”Hat Factory” spreds coworking-konceptet snabbt. I Berlin öppnade ”C-base”, ett rymdstationstema-kontor och i Wien startade ” Schraubenfabrik”, en före detta skruvfabrik som omvandlades till en kreativ hubb.
Parallellt med detta växte en annan trend fram: kontorshotell. Dessa erbjöd privata kontor och delade faciliteter, men saknade ofta den sociala och kollaborativa aspekten som kännetecknar coworking.
Det var egentligen först under 2010-talet som coworking verkligen slog igenom. WeWork, grundat 2010, spelade en stor roll i att popularisera konceptet globalt med sina snygga, designade utrymmen och fokus på community.
Idag har coworking utvecklats till en mångfacetterad rörelse. Det finns allt från små, nischade spaces för specifika branscher till stora, globala nätverk med tusentals medlemmar. Och trenden fortsätter att växa, driven av digitalisering, globalisering och en ökad efterfrågan på flexibilitet och gemenskap.
